8 timmar
Kategori: Allmänt
Ett obesvarat sms mitt i natten. 20 telefonsamtal som leder mig ingenstans. 500 ton ångest magen. Några ord om olycka, sjukhus, allvarligt, stabilt. Kroppen går in i chock. Registrerar inte, tar inte in, förnekar. Hon var ju här nyss? Jag såg henne nyss? Det var 8 timmar, 23 minuter och 45, 46, 47, 48 sekunder sen jag såg henne nyss. Det är ingenting. På 8 timmar hinner mycket hända. Man hinner flyga till ett annat land. Man hinner gå i skolan en hel dag. Man hinner läsa ut en bok. Man hinner ha en olycka. En allvarlig olycka. Och även om orden 100 procent återställd och goda värden används för att beskriva tillståndet så känns det ändå inte betryggande. Dem orden gör mig inte lugnare. Det handlar inte om mig visserligen men jag kan inte hjälpa att jag känner mig förföljd av olyckor och förintelse. Jag blickar ut genom mitt fönster i min lägenhet och bemöts av höstmörker, blåst och åtta olika nyanser av grått. Och det var 8 timmar sedan vi skrattade på ett dansgolv och nu? Nu ligger hon på ett sjukhus där en maskin kontrollerar hennes hjärtslag medan hon sover. För mig? Det blir några sömnlösa nätter och ett enda repeat av hennes skratt på dansgolvet.