vad mer finns att säga
Kategori: Allmänt
Dem säger en vecka. En vecka förvandlas till två. För att vara på den säkra sidan säger dem. Och jag kan inte hjälpa att jag bryter ihop. Fulgråter. Min sorg känns så självisk. Hon kommer ju bli bra. Alla värden är ju bra. Min reaktion talar för motsatsen. Jag försöker le genom tårarna. Försöker fokusera. Koncentrera. Men allt bara känns så meningslöst. Chocken släppte igår och jag förstod att det faktiskt på riktigt som allt har hänt. Att hon inte är i klassrummet och fyller hela lektionssalen med en röst som kräver att bli hörd. Någon jag kan tävla i röststyrka mot. Ett leende och ett virrvarr av blont hår. Ett desperat antecknande och ett instämmande ”ja precis”. Jag saknar henne redan.